Bilderna togs under sommarens hetaste vecka, före den uppmärksammade flytten, och har cirkulerat sedan dess. De visar en medelålders gorilla i skuggan under ett träd, med båda armarna om en igenfrusen back torr cider.
Enligt personalen var backen ett stående inslag under värmeböljan. Den frystes in på kvällen, delades ut vid elvatiden och försvarades sedan mot alla tänkbara hot, inklusive vinden, till dess att den smält.
”Det är berikning”, säger en djurskötare till Wilmerbladet. ”Fråga inte mer.”
På följdfrågan om cidern verkligen var nödvändig, eller om en vanlig isblock hade räckt, upprepar djurskötaren samma två meningar, långsammare.
Andra djur på anläggningen erbjöds motsvarande svalkande berikning – frusna vattenmeloner, isade rep, en balja. Ingen av lösningarna väckte tillnärmelsevis samma engagemang, och enligt personalen tittade flera av djuren ”märkbart avundsjukt” åt gorillans håll.
I dag är backen historia. I villan, dit gorillan sedermera flyttade, serveras cidern i rumstemperatur och vid fasta tider. Men personalen sparade den sista, halvsmälta backen. Den står i frysen, ifall han någonsin kommer på besök.
Wilmerbladets familjeredaktion påminner om att cider till djur är en fråga för professionen. Fråga inte mer.