Facit efter semifinal 1 kan sammanfattas i en mening: hymnen fungerade, för alla utom avsändaren.
Erik öppnade tävlingen med tre minuter ren vänskap där 25 namn hinner nämnas. Tolv av dem – Isak, IzzPumpkin, Sauna, Tibbe La Maestro, Henke, Dungenungen, Eurovision Moa, Tellus, New Lill Gig, Hugolugo, Albin G:son och Algolf – står i finalen.
Statistiken saknar motstycke i tävlingens historia. En finalplats per 2,1 hyllade namn är turneringens bästa assistkvot. Noll egna finalplatser på 25 utdelade hyllningar är samtidigt dess sämsta utväxling på ren snällhet.
”En telefonkatalog med gitarrsolo”
Larsson gav låten två plus i Wilmerbladets stora betygsgenomgång, ”båda av ren vänlighet”, och kallade den ”en telefonkatalog med gitarrsolo”. I efterhand framstår omdömet som ofullständigt. Telefonkataloger brukar inte kvalificera tolv av sina uppslag till final.
Ingen av de tolv finalisterna har velat, behövt eller ombetts kommentera saken. Wilmerbladet vände sig i stället till tävlingens enda alltid anträffbara röst, Grisen Sven.
– SKÅL, säger Grisen Sven till Wilmerbladet.
Erik själv har inte sökts för en kommentar. Redaktionen bedömer att han redan har sagt allt som behöver sägas: tre minuter, 25 namn, inget om sig själv.
I finalen på lördag står nu tolv artister som vet exakt vem de har att tacka.
Wilmerbladets nöjesredaktion nämns inte heller i låten. Vi tänker inte ta upp det mer.