Resultatet stod klart på torsdagskvällen. Bidraget som sagt minst fick också minst antal röster.
”Of The Shore”, byggd kring 40 ord och ett bassolo, hamnade sist i tittarnas omröstning. För en del i publiken kom det som en besvikelse. För musikvetarna kom det inte som något alls.
– Postpunk förlorar folkomröstningar. Så har det alltid varit, säger en genreforskare till Wilmerbladet. Man kan inte vinka med armarna till den, man kan inte skråla den i en bil, och den vägrar säga att allt ordnar sig. Då röstar folk på något annat.
Enligt forskaren finns en järnhård regel i tävlingssammanhang: ju färre ord och ju mörkare stämning, desto större risk att bli hyllad av kritiker och struntad i av tittare. ”Of The Shore” uppfyllde båda kriterierna med god marginal.
Hur Linnea själv tagit beskedet är inte känt. Genreforskaren tror inte att det spelar någon roll: havet, som låten handlar om, bryr sig inte heller om omröstningar.
Nästa steg för bidraget blir, enligt spådomarna, det som brukar hända: att kallas ”årets mest underskattade” i ungefär tre år, av precis de personer som inte röstade på det.
Wilmerbladets nyhetsredaktion röstade inte heller. Vi satt och lyssnade på basen i stället.